Snicksnack bakom ryggen!

I fredags kväll klev jag på tåget och möttes av tio döva italienare( lätena liknade iallafall någon form av italienska/spanska blandat med dövspråk)

Det roliga är inte att de var döva.
Det är inte särskillt kul alls.

Det roliga är att så fort jag klev in och våra blickar möttes, började den ena mannen cirkulera handen kring nacken varpå hela gänget tittar på mig och börjar mumla och stöna och stånka och gestikulera utav bara den!

Jag förstår varken teckenspråk eller italienska men jag fattar ju att DE PRATADE OM NACKHALSROSEN!
INGEN pratar om Nackhalsrosen bakom min rygg!

Jag blev först lite sur och tyckte att det var högst opassande och oartigt att prata om mig när jag stod en centimeter ifrån.
Sedan kom jag på hur fantastiskt kul hela situationen var och var nästan tvungen att kliva av för att inte börja skratta dem i ansiktet!

Lyckligtvis klarade jag mig igenom hela åkturen utan några fiaskon och funderar nu på att ta en kvällskurs i teckenspråk!